Tidigare ställningstaganden

Riksintressen

Planområdet berör inte några riksintressen, men berörs av Mälarbanan som utgör ett riksintresse för kommunikationer. Planförslaget påverkar inte riksintresset.

Regional utvecklingsplan RUFS

Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen pekar ut åtta regionala stadskärnor med potential att bli regionala knutpunkter där en intensiv exploatering kan ske. Det aktuella planområdet ligger inom den regionala stadskärnan Barkarby - Jakobsberg.

Stockholmsförhandlingen

Under 2013 genomfördes den så kallade Stockholmsförhandlingen där Järfälla kommun, Stockholms läns landsting, Stockholms stad, Nacka kommun och Solna stad kom överens om en utbyggnad av tunnelbanan och nybyggnation av 78 000 bostäder i länet.

Den aktuella fastigheten är belägen inom influensområdet till tunnelbanan och bidrar således till kommunens åtaganden i Stockholmsöverenskommelsen.

Översiktsplan

Översiktsplanen ”Järfälla - nu till 2030” för Järfälla kommun antogs av kommunfullmäktige 2014-06-02 och aktualitetsförklarades 2018-09-17. I översiktsplanen är planområdet utpekat som ett område med en urban/stadsmässig struktur. Detta innebär att området ges en tydlig stadskaraktär, en genomsnittligt hög täthet, en blandning av funktioner och ett integrerat gatunät.

Planförslaget bedöms överensstämma väl med gällande översiktsplan.

Utvecklingsprogram

Ett utvecklingsprogram för Jakobsbergs centrala delar har tagits fram och godkändes av kommunstyrelsen under 2016. Programmet redovisar stadsutvecklingsprinciper som utgår från översiktsplanens planeringsprinciper och har sin utgångspunkt i vägledningen för den regionala stadskärnan. Planförslaget bedöms överensstämma väl med programmet.

Gällande detaljplaner

Planen berör områden med gällande planer enligt nedan:

Den gällande detaljplanen som omfattar den befintliga bebyggelsen inom det föreslagna planområdet reglerar användningen till bostäder med handel i bottenvåningen. I den sydvästra delen är ett egenskapsområde avsett för markparkering, resterande delen av kvarteret tillåter bostadskomplement.

Bebyggelse

Byggnaderna inom planområdet uppfördes under 1960-talet, och utgörs av lameller i tre till sex våningar med putsade fasader och en taksarg klädd med rödmålad plåt. Byggnaderna mot Allmogeplatsen och Allmogevägen har en djupare bottenvåning med verksamhetslokaler, byggnaderna sammanbinds med en lågdel med verksamhetslokal. Mot Allmogeplatsen och Allmogevägen kragar väderskyddande skärmtak ut över allmän plats, skärmtaken är idag försedda med en sarg av kopparplåt. Vid renovering av sargen skulle materialet behöva bytas ut.

Under 1980-talet renoverades fasaderna på flerbostadshusen, tunnputsen byttes ut mot en fasadbeklädning av tegel. Under 2010-talet byttes de tidigare balkongerna ut mot nya, djupare balkonger med inglasning.

Stadsbild

De centrala delarna av Jakobsberg styckades av från Jakobsbergs gård omkring år 1920. Runt Jakobsbergs station växte ett villasamhälle fram, vid stationen fanns även ett par affärer. Jakobsbergs centrala delar har sedan dess byggs om och till i omgångar, från villasamhälle till förortscentrum, vilket bildat årsringar med inslag av tidstypisk särpräglad arkitektur. Kvarteren i centrum är ömsom utåtvända, ömsom inåtvända.

Allmogevägen är del av ett sammanhängande nord-sydligt gång- och cykelstråk som sträcker sig från Riddarplatsen, förbi kommunhuset, förbi Allmogeplatsen och planområdet fram till korsningen med Folkungavägen. Den intilliggande bebyggelsen utmed Allmogevägen är uppförd med tegelfasader i ljusgul ockra- och terracotta-kulör, de rödmålade plåtdetaljerna kring burspråk och entréer knyter an till planområdets äldre bebyggelse.

Allmogeplatsen norr om planområdet ramas in av kommunhuset, entréläget till den inbyggda delen av centrum och de utåtvända verksamheterna i kanten av planområdet.

Planförslaget bidrar till ett tydliggjort stråk och sammanhang i stadsbilden genom en ny byggnad med material och skala som återkommer hos befintlig bebyggelse.

Kulturhistoriskt värdefull miljö

Byggnaderna inom planområdet har förändrat uttryck genom åren med fasadförändringar och tillbyggnader. Utformningen är inte längre typisk för sin tid. Det finns röda trådar genom bebyggelsen avseende fasadmaterial, färgsättning och detaljering; exempelvis kommunhusets skärmtak och kopparplåtssarg som knyter an till BRF Allmogens skärmtak med den uttrycksfulla sargen. Den höga graden av variation innebär att området tål ytterligare förändringar.

Gator och trafik

Planförslaget förändrar inte den omgivande gatustrukturen, som består av Allmogeplatsen till norr, Allmogevägen till väster och Folkungavägen till söder. Allmogevägen är ett gång- och cykelstråk som tillåter enkelriktad biltrafik från norr, utmed vägen finns en allé med smalkroniga träd som separerar gångbanan från körbanan.

Folkungavägen har körfält i vardera riktning som separeras av en centralt placerad allé.

Allmogeplatsen tillåter angöring under vissa tider på dygnet för lastning/lossning till verksamheterna och avfallshantering.

Parkeringar, varumottag, utfarter

Kvarterets markparkering angörs idag från Allmogevägen. Idag har gällande plan ett utfartsförbud mot Folkungavägen.

Den nya föreslagna bebyggelsen kommer att ersätta markparkeringen med en ny byggnadskropp med parkeringsgarage i botten, vilket innebär att den befintliga utfarten tas bort och kvarteret får en ny utfart mot Folkungavägen. I planförslaget föreslås därför ett utfartsförbud utmed hela Allmogevägen och i relevanta delar mot Folkungavägen.

De befintliga verksamheterna kommer fortsatt att kunna ha angöring med lastning/lossning som tidigare via Allmogeplatsen och Allmogevägen. Det nya verksamhetsläget som föreslås kommer att kunna angöras via Allmogevägen. Räddningstjänst och färdtjänst kommer att ha tillgång till gården från Folkungavägen.

Kollektivtrafik

Jakobsbergs station utgör en kollektivtrafiknod med pendeltåg och bussar, och är en viktig knutpunkt i den regionala stadskärnan. Pendeltågstrafiken förbinder Jakobsberg med Stockholm mot söder och med Bålsta och Upplands Bro till norr. Bussterminalen har utöver lokaltrafik även kopplingar till stora delar av nordvästra Stockholmsregionen.

Planområdet ligger inom ett par minuters gångavstånd från Jakobsbergs station och bussterminal, och det kommer att vara smidigt att ta sig vidare därifrån till tunnelbanan vid Barkarby station.

Sociala förutsättningar

De centrala delarna av Jakobsberg har ett gott utbud av service. Kommunen utgör den största arbetsgivaren i Jakobsberg, som därmed har en stor dagbefolkning i området. Kvällstid aktiveras framför allt Riddarplatsen och Allmogeplatsen med sina restauranger för boende och besökare.

Allmogevägen utgör en viktigt passage för gående till och från centrum och stationen. Idag kan det upplevas som bortvänt och svåröverblickbart vid den befintliga markparkeringen och passagen vid källartrappan.

En viktig bidragande del av planförslaget är att öka tryggheten utmed Allmogevägen, bland annat genom att sluta till gårdsrummet och bygga nya bostäder med god utblickbarhet över gaturummet.

Förutsättningar för barn och unga

I dag finns en befintlig lekplats för yngre barn centralt på gården. Den omgärdas av körbara gångvägar som används för avfallshantering och angöring.

Den nya föreslagna bebyggelsen, som ersätter markparkeringen, kommer att ha en upphöjd, underbyggd gård med växthus, grönska och lekyta, vilket ökar gårdens totala rekreativa yta. Genom att gården sluts till av den nya bebyggelsen blir den befintliga lekplatsen säkrare, och barn kommer att kunna ha en större grad av rörlighet.

Det finns även lekytor för något äldre barn i närliggande Riddarparken och Hammarparken, och vistelseytor utmed Vasaplatsen och Riddarplatsen som kan nyttjas för vistelse eller lek av barn och ungdomar.

Natur

Mark och vegetation

Marken inom kvarteret består av lekytor och planteringar, samt hårdgjorda ytor som gångvägar och markparkering. Mot Allmogevägen, Folkungavägen och vid korsningen växer en allé med skogslönn på kvartersmarken, som kantas av lövträdsbuskage. Utmed Allmogevägen växer pelarekar. En trädinventering utfördes för att undersöka skick och kvalitet på de träd som ligger intill planområdet eller berörs av planförslaget. I inventeringen konstaterades det att träden var i gott skick, med undantag för två träd som bedömdes ha en viss riskfaktor. Ett av dem är en pelarek som bedömdes vara i så pass dåligt skick att den har fällts av kommunen.

I stort sett samtliga skogslönnar inom kvartersmarken utmed Allmogevägen och mot korsningen med Folkungavägen kommer att behöva fällas för att kunna genomföra planförslaget. För att säkra angöring för avfallshantering kommer det att behöva anordnas en angöringsficka utmed Allmogevägen, vilket påverkar två livskraftiga pelarekar och stubben efter en död pelarek.

Markförhållanden

Geoteknik

Den geotekniska markundersökningen visar att de befintliga jordlagren består av torrskorpelera och lera ovan friktionsjord på berg. Bergytan har påträffats på 4 till 8 meters djup under markytan i det område som avses bebyggas. För att undvika problem med markvibrationer och buller rekommenderas att den nya byggnationen grundläggs med borrade stålpålar som borras in i berg. Vid grundläggning med slagna betongpålar finns risk för bortslagning på block i friktionsjorden. Det bedöms inte finnas någon risk för ras eller skred.

Grundvattennivå

Grundvattennivåerna låg på ca 2,7 till 3 meters djup under markytan vid mätningar under juni 2023.

Radon

I samband med den geotekniska undersökningen gjordes en radonmätning som visade att området bedöms ha en hög radonrisk. Grundläggning för ny bebyggelse bör utformas radonsäkert, om inte kompletterande radonmätningar visar på annat.

Hydrologiska förhållanden

Vattenkvalitet och miljökvalitetsnormer

Planområdet ligger inom Bällstaåns avrinningsområde, vilket innebär att dagvattnet från området idag leds till Bällstaån via dagvattennätet och kommunala ledningar. Bällstaån startar i Jakobsberg och rinner sedan genom Stockholms och Sundbybergs kommuner vidare till Bällstaviken i Solna, där ån mynnar i Mälaren.

Bällstaån är av vattenmyndigheten klassad som en ytvattenförekomst med fastställda miljökvalitetsnormer. Dess ekologiska status är idag dålig, bland annat på grund av höga halter av näringsämnen. På grund av att de åtgärder som krävs för att uppnå en Måttlig ekologisk status är tids- och resurskrävande har en tidsfrist givits till 2027.

Bällstaåns kemiska status bedöms som Uppnår ej god. Förutom de överallt överskridande ämnena kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) så överskrids även halterna för benso(b)flouranten och benso(g,h,i)perylen samt gränsvärdet för perfluoroktansulfon (PFOS). Tidsfrist gäller till år 2027 för att uppnå en God kemisk status, undantaget de överallt överskridande ämnena.

Genom dagvattenhanteringen inom planområdet åstadkoms förbättrad lokal fördröjning och rening av dagvatten. Därmed ska planförslaget inte försämra möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna för Bällstaån.

Översvämning och skyfall

Marken inom planområdet är förhållandevis plan, med vissa lågpunkter. Idag koncentreras vattenansamlingarna och avrinningen till körbanan på Allmogevägen, gångvägar, markparkering och trädgrupperna vid de hårdgjorda ytorna.

Den nya bebyggelsen planeras inom en av lågpunkterna, vilket medför att gården måste höjdsättas för att säkerställa att skyfall ytligt kan avledas från planområdet söder ut mot Folkungavägen. Det är viktigt att höjderna inom planområdet matchar de nivåer som gatan har. Mot Folkungavägen kommer vatten att brädda ut från planområdet först när det når en nivå på +18,08, det riskerar därmed att skapas ett vattendjup på 36 cm vid denna lågpunkt. En skyfallsutredning kommer att genomföras inom ramen för arbetet med detaljplanen för att säkerställa framkomlighet, minska risken för skador på byggnader samt förhindra att situationen förvärras på angränsande fastigheter.

Dagvattenhantering

Idag hanteras dagvatten från gården genom dagvattenbrunnar i ett ledningsnät, och de befintliga byggnaderna har invändiga ledningar. Det lokala ledningsnätet kopplas till det kommunala ledningsnätet. De planerade förändringarna inom planområdet kommer medföra ökade dagvattenflöden. För att klara kommunens riktlinjer finns ett utjämningsbehov på 90 m³ med flödesregulator och 112 m³ utan flödesregulator.

Den planerade exploateringen innebär att föroreningsbelastningen från planområdet kommer att minska till recipienten, som är Bällstaån. Om de föreslagna åtgärderna för dagvattenhantering genomförs kommer föroreningsbelastningen att minska ytterligare. Möjligheten ökar därmed för att Bällstaån ska kunna nå miljökvalitetsnormerna. Med de föreslagna åtgärderna beräknas även föroreningshalterna understiga riktvärdena för samtliga ämnen för Bällstaån.

Takdagvatten från befintliga hus föreslås utjämnas i underjordiska magasin, och dagvatten från gårdsytor och takdagvatten från planerade hus föreslås utjämnas i växtbäddar. Den invändiga parkeringen ska förses med anordning för oljeavskiljning.

Avfallshantering

Avfallshanteringen flyttas från innergården till tre miljörum i anslutning till foajén. Två av miljörummen är till för de boende, ett av miljörummen är till för verksamheterna. Avfallsfordon angör via Allmogevägen, där en ny angöringsplats planeras. Avfallshanteringen ska ske i enlighet med kommunens renhållningsordning. Bestämmelser för t.ex. utformning och dimensionering finns i avfallsföreskrifterna med tillhörande tillämpningsanvisningar.

Eftersom det finns verksamheter som hanterar livsmedel finns det även fettavskiljare. Dessa töms idag från innergården, de planerade lösningarna är att fettavskiljarna töms från parkeringsgaraget och från Allmogeplatsen.

Fjärrvärme

Fjärrvärmeledningar finns i anslutning till planområdet. E.ON Värme är huvudman för fjärrvärmenätet.

El

Befintliga allmänna elledningar finns i angränsande gaturum, E.ON Elnät är huvudman.

Störningar och risker

Buller, vibrationer

Planområdet utsätts för buller från framför allt Folkungavägen och tågtrafiken på Mälarbanan. Allmogevägen, som är enkelriktad, har låga trafikflöden och få tunga transporter. De förväntade trafikmängderna är uppräknade från dagens trafik mot prognosåret 2040 för väg- och spårtrafiken. Trafikbullerförordningen (SFS 2015:216, med ändring SFS 2017:359) anger riktvärden för yttre buller vid nybyggnation av bostäder. Folkhälsomyndighetens allmänna råd (FoHMFS 2014:13) om buller inomhus anger vilka ljudnivåer som inte bör överskridas i en bostad.

Ekvivalenta bullernivåer vid nybyggnation

Ekvivalenta nivåer kan beskrivas som återkommande ljud som hörs hela tiden. Trafikbuller bör enligt trafikbullerförordningen inte överskrida 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad till bostad. Bullerutredningen visar att bullret underskrider 60 dBA ekvivalent nivå på samtliga fasaddelar på den planerade bebyggelsen. Detta innebär att det inte krävs tekniska lösningar eller vidare åtgärder för fönster och inomhusmiljöer för att motverka de ekvivalenta bullernivåerna. Den nya byggnadens utformning innebär dessutom en minskning av bullernivåerna för den befintliga bebyggelse som skärmas av planförslaget.

Maximala bullernivåer vid nybyggnation

Maximala nivåer kan beskrivas som plötsliga ljud med högre bullernivåer. Trafikbuller bör enligt trafikbullerförordningen inte överskrida 50 dBA ekvivalent ljudnivå och 70 dBA maximal nivå vid en uteplats, om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden.

De maximala bullernivåerna vid fasad mot allmän plats överskrider 70 dBA maximal nivå, men varje bostad har tillgång till uteplats som understiger 50 dBA ekvivalent nivå. Dessutom understigs nivåerna på den upphöjda innergården som utgör en gemensam uteplats för de boende.

De maximala nivåerna, som överstiger 70 dBA i fasader mot gata, innebär att inomhusmiljön kan påverkas. Enligt Folkhälsomyndigheten utgör 45 dBA en maximal ljudnivå för buller inomhus, vilket kräver åtgärder i fasaden, som en tät isolering och tung konstruktion (exempelvis betongstomme) mot Folkungavägen för att säkerställa att bullernivåerna inomhus klarar kraven.

Vibrationer och stomljud

Stomljud är ett hörbart ljud som merparten av sträckan färdats genom mark, byggnadsstomme eller annat fast material, medan vibrationer kan kännas i byggnader utan att höras.

Området för den planerade byggnaden och järnvägen har lermark, som normalt innebär en högre risk för kännbara vibrationer. Stomljud sprider sig primärt i berg. Normalt är riskavståndet för vibrationer runt 15 meter, medan risken för stomljud finns där både järnväg och byggnad står direkt på berg med ett riskavstånd om runt 30 meter. Risken för stomljud och vibrationer inom planområdet bedöms vara mycket låg, framför allt för att avståndet till järnvägen överstiger 100 meter. För att minimera riskerna bör stommen utföras med en tung konstruktion, och en avvägning bör göras vid val av grundläggning.

Farligt gods

Planområdet bedöms inte utsättas för risker från farligt gods. Det är mer än 100 meters avstånd från Mälarbanan och på mer än 300 meters avstånd från Viksjöleden, där farliga godstransporter kan förekomma.

Förorenad mark

Under 2021 hittades förhöjda halter kvicksilver slam/sediment i en stamledning i den norra byggnaden på fastigheten Jakobsberg 2:1939. Denna förorening härstammade från en tandläkarklinik som tidigare bedrivits i byggnaden, föroreningen är åtgärdad.

Under 2023 utfördes markundersökningar, dessa visade inga tecken på föroreningar av PFAS eller klorerade lösningsmedel. Områdets fyllnadsmassor bedöms däremot vara förorenade av PCB, vilket innebär att schakt- och grävarbeten ska anmälas till tillsynsmyndigheten och att miljökontroller ska utföras under schaktarbetet. Den naturliga leran har förhöjda halter av kobolt, men dessa innebär vanligtvis inget krav på saneringsanmälan. Det är viktigt att mottagare av överskottsmassor får kännedom om metallinnehållet, och om leran ska återanvändas på annan fastighet krävs ett godkännande från tillsynsmyndigheten.

Luftkvalitet

Luftföroreningar påverkar både människors hälsa och miljö. Luftföroreningarna kan förekomma som gaser eller partiklar i luften. Det finns miljökvalitetsnormer för bland annat kvävedioxid (NO2) och PM10. Planförslaget i sig bedöms inte medföra någon mätbar förändring av förekomsten av luftföroreningar på sikt. De beräknade luftföroreningshalterna vid planområdet överskrider vare sig miljökvalitetsnormer eller miljökvalitetsmål, det bedöms också att den tillkommande bebyggelsen inte medför en märkbar ökning av luftföroreningar i intilliggande gaturum.