Tidigare ställningstaganden

Riksintressen

Området berör riksintresse för kommunikationer genom att omfatta en delsträcka av E18 mellan trafikplatserna Barkarby och Jakobsberg. Planområdet ligger i anslutning till Mälarbanan, som även den omfattas av riksintresse för kommunikationer. Planförslaget berör ett område som omfattas av riksintresse för flyget för flygplatserna Bromma och Arlanda samt berörs av MSA-yta tillhörande Arlanda flygplats. Riksintresse för kommunikationer samt flyg bedöms inte påverkas negativt av detaljplanens genomförande.

Regional utvecklingsplan RUFS

Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen pekar ut åtta regionala stadskärnor med potential att bli regionala knutpunkter där en intensiv exploatering kan ske. Det aktuella planområdet ligger inom den regionala stadskärnan Barkarby-Jakobsberg.

Stockholmsförhandlingen

Under 2013 genomfördes den så kallade Stockholmsförhandlingen där Järfälla kommun, Stockholms läns landsting, Stockholms stad, Nacka kommun och Solna stad kom överens om en utbyggnad av tunnelbanan och nybyggnation av 78 000 bostäder i länet. Avtal om finansiering och medfinansiering av utbyggnad av tunnelbanan godkändes av kommunfullmäktige den 3 mars 2014. Intentionerna i avtalen aktualiserades/bekräftades även i den reviderade förhandlingen från 2025. Detta planområde ingår i det influensområde som avtalen hänvisar till.

Översiktsplan

I översiktsplan för Järfälla 2050, som antogs av kommunfullmäktige 12 januari 2026, beskrivs behovet av att utveckla trafiknätet och öka dess kapacitet i syfte att binda samman kommunen både inom Järfälla och med den omgivande regionen. Planförslaget bedöms överensstämma väl med gällande översiktsplan.

Fördjupad översiktsplan

Detaljplanen ingår inom område för fördjupad översiktsplan för Barkarbystaden antagen av kommunfullmäktige 28 augusti 2006. Detaljplanen stämmer överens med den fördjupade översiktsplanen som också pekar ut justeringar och kapacitetsförstärkning av E18. Generellt betraktar kommunen denna fördjupade översiktsplan vara ersatt av nedanstående program.

Program

Detaljplanen ingår inom programområdet för Barkarbystaden godkänt av kommunstyrelsen 27 januari 2016. I programmet pekas en ny anslutning till E18 ut som ansluter via Droskvägen. Den illustrerade utformningen i programmet avviker från den utformning som nu föreslås men detaljplanen anses ändå vara i linje med programmet eftersom utformningen i detalj inte avsågs låsas i programmet.

Gällande detaljplaner, områdesbestämmelser

Planen berör områden med gällande planer enligt nedan:

Detaljplanerna medger en mångfald av användningar däribland bostäder, industri, handel och kontor, utbildning, hotell, tunnelbana, järnväg och parkering. De allmänna platserna regleras som gata, natur och park.

Planen tangerar även delar av områden med gällande planer enligt tabellen nedan:

Bebyggelse

Bebyggelsen i närområdet är av varierande karaktär och uppförd under olika perioder. Bebyggelsen utmed E18 samt järnvägen har till en början bestått av olika typer av industrier. Söder om planområdet, på ömse sidor av E18, finns äldre områden med småhus. Barkarby centrum utvecklades med flerfamiljshus vid järnvägsstationen på 1950 - 1980-talet.

Inom den regionala stadskärnan har sedan 2010-talet tillkommit bebyggelse i en sluten kvartersstruktur inom ramen för utveckling av Barkarbystaden med ändamål som bostäder, kontor och handel. Väster om E18, pågår stadsutveckling i Veddesta, även där med en sluten kvartersstruktur och liknande innehåll. Norr om Barkarbystaden finns Barkarby handelsplats bestående av storskaliga lokaler för handelsändamål. På E18:s västra sida, mitt emot handelsplatsen, ligger Tallbohov. Närmast E18 inom Tallbohov finns ett område som är under utbyggnad med flerbostadshus och stadsradhus.

Stads- och landskapsbild

Landskapet i området domineras av storskaliga infrastrukturanläggningar i form av Mälarbanan och E18 som skapar två tydliga barriärer. Även kommunal infrastruktur i form av Viksjöleden och Veddestabron har en framträdande roll i landskapsbilden. Runt dessa infrastrukturanläggningar finns såväl bebyggelse som rester av natur- och odlingslandskap. I området mellan E18 och Mälarbanan finns Bällstaån och rester av det jordbrukslandskap som funnits på platsen historiskt. Även ett antal åkerholmar finns kvar i denna del.

Kulturhistoriskt värdefull miljö

Planområdet ligger i närheten av kulturlandskapet Säby-Järvafältet samt bebyggelsemiljöerna Tingsbyn och Kyrkbyn.

Området inom vägplanen har sedan tidigare påverkats av utbyggnaden av befintlig E18. Planförslaget i form av breddning av E18 bedöms medföra en mindre påverkan på kulturlandskapet med anledning av att ytterligare mark tas i anspråk. Förslaget riskerar även förstärka barriäreffekten i området.

Påverkan på kulturmiljön har successivt skett genom intrång och förlust av fornlämningar till följd av exploatering, fragmentering av historisk odlingsmark och barriärverkan. Denna tidigare påverkan innebär att kulturmiljön inom planområdet bedöms ha litet kulturmiljövärde samt att en marginell breddning av motorvägsområdet inte påverkar kulturmiljön i någon märkbar omfattning.

Fornlämningar och byggnadsminnen

Utmed planområdet förekommer ett flertal lämningar som är sedan tidigare upptagna i Riksantikvarieämbetets databas.

Om man vid grävning eller annat arbete påträffar fornlämning föreligger anmälningsplikt enligt kulturmiljölagen.

Parker, torg och mötesplatser

Park och rekreation

Området runt E18 är kraftigt bullerutsatt vilket medför att det är mindre lämpligt för mötesplatser. Utmed planområdet finns en del grönområden som används som närnatur av boende exempelvis vid Barkarbystaden och Tallbohov. Det finns dock stråk som passerar genom planområdet exempelvis längs Viksjöleden samt ett tidigare stråk mellan E18 och Mälarbanan som kan antas ha vissa begränsade rekreationsvärden.

Gator och trafik

Grundsyftet med detaljplanen är att möjliggöra att E18 byggs ut med ytterligare körfält och ny av- och påfart till Droskvägen. I takt med utvecklingen i området och som en följd av E4 förbifart Stockholm bedöms trafikvolymerna öka. Motivet till vägplanen är att stärka kapaciteten och framkomligheten i det statliga vägnätet.

Redan 2005 gjorde dåvarande Vägverket en förstudie avseende ombyggnad av trafikplats Barkarby. Förslag att bygga om trafikplats Barkarby har sedan funnits med i flertalet kommunala styrdokument som exempelvis fördjupad översiktsplan för Barkarbystaden, program för Barkarbystaden och program för södra Veddesta samt fördjupat program för södra Veddesta.

2016 genomfördes en åtgärdsvalsstudie av Trafikverket tillsammans med bland annat Järfälla i syfte att utreda hur E18 skulle stärkas till följd av ökade trafikvolymer och förbifart Stockholms öppnande. Åtgärdsvalsstudien lyfte också fram behovet av att bygga om trafikplats Barkarby som en del av flera åtgärder. Syftet med att bygga om trafikplats Barkarby var att i högre utsträckning separera trafiken som ska till eller från E18 från den lokala trafiken som passerar E18 via Viksjöleden. I åtgärdsvalsstudien och även tidigare förstudie av Vägverket var tanken att den befintliga trafikplatsen skulle ersättas av en överliggande cirkulationsplats söder om nuvarande trafikplats. Den nya trafikplatsen skulle sedan anslutas till det lokala vägnätet via Droskvägen och till Viksjöleden.

2018 påbörjade Trafikverket arbetet med ny vägplan för E18 i syfte att genomföra åtgärder som framkommit i åtgärdsvalsstudien. Trafikplats Barkarby föreslogs då vara kvar med nuvarande utformning men kompletteras med en ny avfart från E18 norrgående till Droskvägen samt en ny påfart från Droskvägen till E18 söderut. Det är denna utformning som nu möjliggörs i aktuellt detaljplaneförslag. Droskvägen behöver som en följd byggas om för att möjliggöra denna anslutning.

Gatunät

Utöver åtgärder inom vägområde för E18 så möjliggörs ny anslutning till och från E18 vid Droskvägen. Droskvägen behöver som en följd justeras i sin omfattning. Övriga anslutningar mellan det kommunala vägnätet och E18 samt befintliga passager bibehålls huvudsakligen i sin nuvarande utformning.

Gång- och cykeltrafik

Inom planområdet finns flertalet gång- och cykelvägar. E18 kan idag enbart passeras av fotgängare och cyklister på ett antal begränsade platser, vid Viksjöleden, Veddestabron samt via två planskilda gång- och cykeltunnlar vid Snapphanevägen-Enköpingsvägen samt Häradsvägen-Attackvägen.

För Veddestabron tunnelsträckan under Veddestabron föreslås inga ändringar. För gång-och cykelstråket vid Viksjöleden samt vid gång- och cykeltunnlarna innebär utbyggnaden av E18 att tunnelsträckan blir längre.

I samband med att detaljplanen genomförts avses också en tidigare gång- och cykelväg mellan E18 och Mälarbanan att återställas samt uppfylla standard för regional gång- och cykelväg. Denna har sedan flera år ianspråktagits av arbetsområden i samband med Mälarbanans utbyggnad och kommer också användas i samma syfte under utbyggnaden av E18. Vägplanens avsikt är att denna gång- och cykelväg i förlängningen ska kunna bli ett regionalt cykelstråk som ansluter vidare över kommungränsen till Stockholm.

Kollektivtrafik

Ingen kollektivtrafik trafikerar idag vägar inom planområdet. Intill planområdet finns bussterminal vid Barkarby station. I dagsläget finns reserverade kollektivkörfält på delar av E18. Dessa är tänkta att utgå i samband med utbyggnaden.

Parkering

Inga parkeringar finns inom detaljplaneområdet idag. Inom delar av den befintliga infartsparkeringen vid Barkarby station, norr om E18, kommer en dagvattendamm och serviceväg att placeras. Dammen ligger dock utanför detaljplanens område och kompensation för dessa parkeringsplatser hanteras separat från denna detaljplaneprocess. I övrigt innebär inte detaljplanen någon förändring av vare sig behov eller tillgång på parkering.

Natur

Mark och vegetation

De mark- och vegetationsförhållanden som är relevanta för detaljplanen utgörs av kvarvarande natur- och kulturmiljöer belägna i ett i övrigt exploaterat landskap. Området är präglat av sin historia som odlingslandskap, vilket fortfarande är synligt i landskapsbilden med inslag av bland annat bryn, åkerholmar och äldre, tidigare betade skogar.

Naturmiljön inom och i nära anslutning till planområdet består huvudsakligen av en blandning av skogsmark, öppna gräsmarker och brynmiljöer. Skogsmarken karaktäriseras till stor del av hällmarkstallskog, bitvis med äldre och grova tallar, samt av lövrika skogspartier. Genom området rinner även Bällstaån.

Dessa naturmiljöer är idag fragmenterade och påverkade av omgivande infrastruktur, bostäder och verksamhetsområden. En mer detaljerad beskrivning av de specifika naturvärden som har identifierats inom dessa miljöer redovisas under rubriken Naturvärden.

Naturvärden

En naturvärdesinventering på fältnivå genomfördes i juni 2021 inom områden som kan påverkas av planerade åtgärder längs E18 mellan trafikplats Jakobsberg och Hjulsta (Tyréns AB, 2022). Syftet var att identifiera och klassificera naturvärden med fokus på biologisk mångfald. Inventeringen omfattade totalt 41 naturvärdesobjekt, vilka bedömdes enligt svensk standard SS 199000:2014. Aktuellt detaljplaneförslag påverkar objekt 4 till 16 tillhörande naturvärdesklasserna 3 (påtagligt) respektive 4 (visst naturvärde), se tillhörande figur intill.

Nedan beskrivs identifierade naturvärdesobjekt inom detaljplaneområdet:

Objekt 4: Hällmarksskog (Naturvärdesklass 3 – Påtagligt naturvärde)
Gles hällmarksskog med tall och lövinslag. Gräs- och risdominerat fältskikt samt förekomst av äldre träd och vissa naturvårdsarter. Påverkad av omgivande infrastruktur, vilket drar ner värdet.

Objekt 5: Hällmarksskog (Naturvärdesklass 3 – Påtagligt naturvärde)
Mindre hällmarksskog mellan vägar och bebyggelse. Inslag av äldre träd, död ved och lövträd bidrar till biotopvärde. Stark omgivningspåverkan begränsar naturvärdet.

Objekt 6: Blandskog med ädellöv (Naturvärdesklass 3 – Påtagligt naturvärde)
Öppen blandskog med ek och tall samt blomrikt fältskikt. Förekomst av äldre träd och block. Biotopvärdet bedöms som påtagligt, medan artvärdet är begränsat.

Objekt 8: Triviallövskog (Naturvärdesklass 4 – Visst naturvärde)
Lövskogslund med björk, rönn, asp och viss andel ädellöv. Förekomst av död ved och bohål i äldre träd samt hög fågelaktivitet. Mänsklig störning drar ner värdet.

Objekt 9: Artrik gräsmark (Naturvärdesklass 4 – Visst naturvärde)
Gräsmark med spår av tidigare hävd. Relativt hög artrikedom med blommande växter och talrik insektsförekomst. Viss påverkan av högväxt gräs.

Objekt 10: Triviallövskog/trädridå (Naturvärdesklass 4 – Visst naturvärde)
Smal trädridå med björk och asp längs cykelväg. Har funktion som spridningskorridor, men låg artrikedom och inga naturvårdsarter noterade.

Objekt 11: Triviallövskog (Naturvärdesklass 4 – Visst naturvärde)
Ung asp- och björkskog etablerad på tidigare exploaterad mark. Fragmenterad struktur och låg biologisk mångfald.

Objekt 12: Artrik gräsmark (Naturvärdesklass 3 – Påtagligt naturvärde)
Större blomrik gräsmark med mycket hög artrikedom och många naturvårdsarter, såsom käringtand, gullklöver, prästkrage och sånglärka. Hög insektsaktivitet.

Objekt 13: Trädklädd betesmark (åkerholme) (Naturvärdesklass 3 – Påtagligt naturvärde)
Torrbacke med kuperad struktur, block och buskage. Förekomst av arter som blodnäva, tjärblomster och gullviva. Har både biotop- och artvärden.

Objekt 14: Ädellövskog (Naturvärdesklass 3 – Påtagligt naturvärde)
Lövskogssluttning med äldre ekar och torrt gräsdominerat fältskikt. Förekomst av död ved och naturvårdsarter som gökärt och duvvicker.

Objekt 15: Ung triviallövskog (Naturvärdesklass 4 – Visst naturvärde)
Tidigare avverkat område med tät björksly. Har funktionellt värde som ekologisk länk mellan skogspartier. Myskbock rapporterad i Artportalen.

Objekt 16: Triviallövskog (Naturvärdesklass 3 – Påtagligt naturvärde)
Fuktig svacka med rikligt med död ved (främst asp och sälg) samt mycket vedsvamp. Kläckhål troligen från myskbock noterades. Goda förutsättningar för insekter.

Vattenområden

Detaljplanen omfattar en sträckning av Bällstaån. Ån utgör ett ekologiskt särskilt känsligt område med ekologiska värden som livsmiljö för vattenanknutna arter, såsom groddjur. Vattendraget bedöms även ha en potentiell funktion som spridningsväg för fisk.

Järfälla kommun arbetar parallellt med detaljplanen med att ta fram ett lokalt åtgärdsprogram för Bällstaån i syfte att förbättra vattendragets ekologiska och hydromorfologiska kvaliteter, bland annat genom åtgärder såsom meandring och strukturförbättringar i och längs vattendraget. Den lösning som detaljplanen möjliggör bedöms inte hindra genomförandet av sådana vattenvårdsåtgärder, utan ger fortsatt utrymme för åtgärder inom åfåran och angränsande mark även på längre sikt.

Markförhållanden

Geoteknik

Inom utredningsområdet finns ett antal höjdpartier av fastmarkskaraktär med inskjutande lösmarksområden i de flackare delarna. Höjdpartierna är generellt skogsbeklädda med ytligt förekommande berg under tunna lager av friktionsjord. De lägre belägna delarna av utredningsområdet utgörs i stor utsträckning av flackt lutande terräng av våtmarkskaraktär med närhet till Bällstaån. I dessa delar utgörs marken av lösa finkorniga sedimentjordar med varierande mäktighet och den ytliga vegetationen utgörs till stor del av gräs, vass och lägre vegetation som buskar och lövträd.

Övergångarna mellan fastmark och lösmark sker inte allt för sällan tvärt med stora variationer på korta sträckor. Även förekommande lerors mäktighet varierar förhållandevis mycket på korta sträckor. Det förekommer även ytligt berg i dagen i varierande omfattning inom utredningsområdet. I samband med eventuella schakter skall ytlig förekomst av berg förutsättas.

Den naturliga jordlagerföljden inom områden med lösmark är generellt överst ett tunt lager av vegetationsjord eller mulljord och därunder lera till varierande djup som underlagras av friktionsjord ovan berg. Leran överst är tast av torrskorpekaraktär ner till grundvattenytans nivå. Leran bedöms som varvig och är delvis av siltig karaktär med inslag av sulfidinnehåll. Inslag av organiska jordar som torv och gyttja finns främst i anslutning till Bällstaån och på norra sidan av väg E18 i höjd med Barkarbystaden II.

Leran har även undersökts under befintlig väg E18 i ett antal punkter där vägen är förstärkt med vertikaldränering. Effekten av förbelastning med vertikaldränering syns tydligt på utförda sonderingar och odränerad skjuvhållfasthet ligger generellt 5-10 kPa högre under befintlig vägbank jämfört med jungfrulig lera (Markteknisk undersökningsrapport, Tyréns, 2022) . 

Förorenad mark och sediment

Följande provtagningar har genomförts i undersökningsområdet:

• Markmiljöprovtagning av jord. Skruvborrning utfördes i tio undersökningspunkter.

• Dikesprovtagning. Provtagningsmetod var handborr och spade för trettio provpunkter.

• Utökad markmiljöprovtagning i en punkt vid misstänkt påträffad förorening.

• Asfaltsprovtagning vid misstänkt tjärasfalt

• Sedimentprovtagningar

• Grundvattenprovtagning

Markmiljöundersökningarna visar att det kan finnas ställvisa föroreningar, från tidigare verksamheter, men att den marken som nyligen varit schaktad inte uppvisar höga föroreningshalter. Analys av asfalt har inte uppvisat höga PAH-halter. Sulfidhalter i jord visar att risken för sulfidförande jord är påtaglig. Sedimentundersökningarna visar på kraftigt förorenade sediment i Bällstaån. Vidare undersökningar innan eller i samband med entreprenadarbetet bedöms som nödvändiga för att säkerställa att förorenad jord hanteras i enlighet med gällande riktlinjer.

Avseende grundvattenprover överskrider två provpunkter Järfälla kommuns riktlinjer för länshållningsvatten med avseende på halterna krom, bly, koppar, zink och nickel. Analysresultat innebär att vid planerade schaktarbeten vid trafikplats Barkarby måste förberedelser ske avseende rening av länshållningsvaatten.(Markteknisk undersökningsrapport, Tyréns, 2022).

Hydrologiska förhållanden

Vattendrag, sjöar

Bällstaån rinner genom planområdet och är klassad som dålig ekologisk status och uppnår inte god kemisk status. Kravet är att uppnå god status till 2027.

Vattenkvalitet och miljökvalitetsnormer

Detaljplaneområdet ligger inom Bällstaåns avrinningsområde, vilket innebär att dagvattnet från området idag leds till Bällstaån via det kommunala dagvattennätet. Bällstaån startar i Jakobsberg i Järfälla kommun och rinner sedan genom Stockholms och Sundbybergs kommuner vidare till Bällstaviken i Solna, där ån mynnar i Mälaren. Ån rinner till största delen genom tätbebyggda områden och är därför kraftigt påverkad av mänsklig aktivitet.

Bällstaån är av vattenmyndigheten klassad som en ytvattenförekomst, med fastställda miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormerna innebär att det finns ett icke-försämringskrav vid byggnation inom avrinningsområdet, det vill säga att föroreningarna inte får öka och att rening av dagvatten måste ske.

Bällstaåns ekologiska status är idag dålig enligt statusklassning 2021-05-04 (Havs- och vattenmyndigheten m.fl., 2024). Statusen baseras på att ån har utsatts för stora morfologiska förändringar. Bällstaån bedöms ha måttlig status med avseende på övergödning och miljögifter, vilka är föroreningar kopplade till urban markanvändning. På grund av att de åtgärder som krävs för att uppnå en god ekologisk status med avseende på övergödning och miljögifter är tids- och resurskrävande har en tidsfrist givits till 2027, enligt beslutad miljökvalitetsnorm 2023-05-02.

Bällstaån uppnår inte god kemisk status enligt statusklassning 2020-03-30 (Havs- och vattenmyndigheten m.fl., 2024). Förutom de överallt överskridande ämnena kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) så överskrids även halterna för benso(a)pyren, perfluorokantsulfon (PFOS) och benso(g,h,i)perylen. Tidsfrist gäller till år 2027 för att uppnå en God kemisk status, undantaget de överallt överskridande ämnena

Utöver den dåliga vattenstatusen har Bällstaån stora problem med återkommande översvämningar.

Inom ramen för arbetet med vägplanen har en dagvattenutredning tagits fram (PM Avvattning, Tyréns, 2026). I denna redogörs för planerad dagvattenhantering, beräkningar och bedömningar avseende föreslagna åtgärder. I avsnittet Teknisk försörjning beskrivs den planerade dagvattenhanteringen vidare.

Befintlig dagvattenhantering

Vägdagvatten från befintlig anläggning renas idag mestadels via infiltration i slänter och i diken. Mängden reningsanläggningar är idag begränsad men allt vägdagvatten går först via slänter, diken, mittremsa eller dagvattendamm för att sedan avledas till recipienten. Baserat på vägens höjdsättning kan befintlig vägsträcka delas upp i sju avrinningsområden, aktuellt planförslag berör avvatningsområdena A2-A5, se figur xy.

Översvämning och skyfall

Sträckan inom program E18 ligger i ett område som är känsligt för översvämning. Lågpunkten av sträckan ligger vid korsning av två vattendrag, Bällstaån och Veddestabäcken. Området inom Dp Barkarbystaden II utgör en lågpunkt för hela avrinningsområdet.

I samband med arbetet med ny vägplan har en skyfallsutredning tagits (PM Skyfall och översvämningsrisker, Tyréns, 2025-09-30) fram för att kartlägga hur nollalternativ samt planerad utformning påverkar översvämningen i området. Utredningen ger även förslag på möjliga åtgärder som i sin tur kan minska översvämningen och öka framkomligheten inom aktuell vägsträcka.

Modellområdet för vägplanen omfattar en mycket stor yta som i sin tur är uppdelad i tre delområden (A-C) både inom Järfälla kommun och Stockholm stad, se figur. Detta detaljplaneförslag berör endast område A. Modelleringen innefattar ett 100-års regn med en klimatfaktor på 1,25.

Nollalternativ

Det största vattendjupet i område A (0,2 m), 30 m sydöst om Veddestabron, bedöms vara avgränsat till den södra delen av det södergående körfältet samt norra delen av det norrgående körfältet. De mittersta körfälten bedöms kunna vara relativt torra. En begränsning av farbar köryta kommer dock att innebära trafikstörning med eventuell köbildning. Varaktigheten av översvämningen bedöms vara i cirka sex timmar. Nedanstående tabell utgör ett utdrag ur Trafikverkets sammanställning över beräknat vattendjup vid nollalternativ.

Planerad utformning

Det största vattendjupet i område A (>0,1 m) bedöms vara avgränsat till enstaka småytor längs med vägdiken. Större delen av vägbanan bedöms vara torr. Jämfört med nollalternativet minskar vattenhastigheten. Detta beror på bullerskärmen som förhindrar att vatten tar sig in på vägbanan.

Vid planerad utformning bedöms vattendjupet minska, jämfört med nollalternativet. Detta beror främst på nya vägdiken på vägbanans bägge sidor, som kan fördröja flöden från vägbanan, samt utifrån inströmmande flöden. På en mindre yta mellan Mälarbanan och E18 vid Skälbyvägen förväntas situationen att bli försämrad med ökad vattendjup, detta bedöms dock inte utgöra något problem för Mälarbanan.

Vid höga vattennivåer i Bällstaån (BHF) kommer den aktuella sträckan av E18 i höjd med Dp Barkarbystaden II att vara översvämmad med ett max vattendjup på cirka 0,7 m på delar av körbanan som är enkelskevad. Varaktigheten av översvämningen bedöms till över tre dagar. Detta eftersom vatten från Bällstaån svämmar över vägbanan underifrån och effekten av planerad mittbarriär uteblir. Vatten på vägbanan kan tömmas först då Bällstaån har sjunkit undan till normala nivåer.

Nedanstående tabell utgör ett utdrag ur Trafikverkets sammanställning över beräknat vattendjup vid planerad utformning av E18.

Föreslagna åtgärder och slutsats

Det finns inga alternativa vägar i direkt anslutning till den aktuella sträckan av E18 som kan användas för omledning. Vid skyfall kommer även närliggande alternativa vägar att vara översvämmade. Vattendjupen på dessa vägar bedöms kunna överstiga vattendjupen i E18.

Vid dessa tillfällen är förslaget att stänga av E18 för allmän trafik på den aktuella sträckan. Eftersom trafikplats Hjulsta delvis kommer att stå under vatten när dessa tillfällen inträffar kommer funktionen av E18 ändå att vara begränsad. När vägen är avstängd för allmän trafik kan den ändå användas av räddningstjänsten vilken bedöms kunna ta sig fram med de vattennivåer som förväntas vid planerad utformning utan mittbarriär.

Vid scenario med mittbarriär bedöms den norrgående körbanan vara torr vid 100- årsregn/100-årsflöden i Bällstaån vilket också skapar förutsättningar för framkomlighet av räddningstjänst. E18 kan hållas delvis öppen även för allmän trafik om det södergående körfältet stängs och trafiken kan ledas över på det norrgående. Detta skulle kräva öppningsbara räcken mellan körriktningarna på båda sidor om den aktuella sträckan. För att minska eventuell översvämning vid 100-års regn kan även vallar eller mur konstrueras norr om planerade bullerskärm vid Veddestabro som skyddar lågpunkten.

Sammantaget innebär detta att framkomligheten för normala räddningsfordon kommer att vara mycket begränsad genom den aktuella sträckan av E18, främst med hänsyn till översvämningsnivåerna vid trafikplats Hjulsta, som påverkan framkomligheten för hela sträckan. En alternativ omledning vid dessa tillfällen är via väg 267, E4 och väg 275, förutsatt att vägarna längs omledningen inte är översvämmade. Ingen del av omledningen korsar Bällstaån vilket ger förutsättningar för att åtgärden kan fungera (PM Skyfall och översvämningsrisker Tyréns, 2025).

Störningar och risker

Buller

Befintliga förutsättningar

E18 passerar genom flera områden med bostadsbebyggelse i anslutning till vägen. Dessa områden utsätts för vägtrafikbuller från E18 och det lokala vägnätet samt spårtrafikbuller från Mälarbanan. I samband med framtagande av ny vägplan har Trafikverket tagit fram en bullerkartering. En befintlig bullerskyddsskärm finns utmed östra delen av E18.

Konsekvenser av vägplaneförslaget

I Järfälla kommun bedöms tre delområden utsättas för ytterligare buller, dessa är:

• Barkarby, norr om E18 - omfattar främst Tingsbyn

• Barkarby centrum, söder om E18

• Söderhöjden, Jakobsberg, väster om E18

Föreslagna bullerskyddsåtgärder

I sin utredningen finner Trafikverket att en förlängning av bullerskyddsskärmen väster om E18 bedöms ge störst möjlig effekt, vilket även redovisas i bullerkartorna med framtidsscenario och föreslagna åtgärder i figur 24.

För resterande fastigheter inom ovannämnda delområden som bedöms vara bullerberörda med anledning av vägplaneförslaget har Trafikverket tagit fram en åtgärdsplan som omfattar specifika bullerskyddsåtgärder för varje enskild fastighet. Dessa finns att läsa i bilaga 12 i PM Bullerutredning, som biläggs planhandlingarna.

Planerade, pågående och uppförda nybyggnationer inom de lagakraftvunna detaljplanerna Barkarbystaden II, Tallbohov och Veddesta I, II och III bedöms inte påverkas av åtgärderna i planförslaget. Bullerutredningar för dessa områden har tagits fram under respektive detaljplanearbete där hänsyn tagits till framtida trafikprognoser och anpassningar för att innehålla riktvärdena enligt förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader har genomförts. Detaljplaner som ej vunnit laga kraft beaktas inte i genomförd bullerutredning.

Farligt gods och riskfyllda verksamheter

E18 är utpekat som primär led för transporter av farligt gods. En breddning av E18 medför per definition att transporter av farligt gods kommer närmare bebyggelsen. I samband med tidigare planläggning utmed E18 har hänsyn tagits till denna aspekt tillsammans med en eventuell, framtida breddning av motorvägen. För bebyggelsen som omfattas av detaljplanerna Barkarbystaden I respektive II gäller åtgärder som riskavstånd samt uppförande av skyddsskärmar/vallar.

Inom ramen för arbetet med vägplanen har Trafikverket tagit fram ett material för att omvärdera behovet av skyddsskärmar i anslutning till bebyggelsen, på östra sidan av E18. Behovet av skyddskärm är sedan tidigare fastställt inom ramen för planarbetet för detaljplanen för Barkarbystaden II samt regleras i avtal med Trafikverket och kommunen. Skyddskärmens syfte är att hindra att flytande och brandfarlig vätska byggs fem meter från befintlig vägbanekant. Lämplig placering med avseende på breddningen av E18 behöver fastställas i kommande skeden. Området mellan skärmen och kvartersmarken ska utformas så att det inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse.

Skyddskärmen utmed Barkarbystaden II behöver utformas med nedre del gjuten i betong och övre del i lättare material samt vara tätt mot mark. Skärmen kan utföras med genomsiktliga partier och/eller klängväxter.

Räddningstjänstens framkomlighet

Planförslaget syftar till att förbättra räddningstjänstens framkomlighet genom att öka kapaciteten på E18. I samband med översvämning vid ett större skyfall kan räddningstjänstens, så väl som annan trafiks, framkomlighet vara begränsad under en viss tid. Räddningstjänsten hänvisas till det kommunala vägnätet och E4.

Luftkvalitet

Luftkvaliteten har studerats för såväl nollalternativet som utbyggnadsalternativet (PM Luftkvalitet, Tyréns, 2022-06-03). Utredningen har genomförts så att receptorer invid intilliggande bostäder och platser där människor vistas har utvärderats i utredningen. Generellt klaras miljökvalitetsnormerna vid samtliga receptorer medan miljökvalitetsmålet överskrids vid fem platser avseende partikelhalter PM10. En av dessa ligger inom planområdet och avser gång- och cykelvägen invid Viksjöleden. Övriga fyra ligger utanför detaljplanens område och avser platser nordöst om E18 i anslutning till Tingsbyn, naturområdet invid kommungränsen till Stockholm stad samt gång- och cykeltunneln vid Snapphanevägen-Enköpingsvägen.

Berörd plats inom detaljplaneområdet bedöms inte vara utformad på ett sätt som uppmuntrar till stadigvarande vistelse utan platsen används som genomfart för gående och cyklister mellan de olika sidorna om E18.

Områdena närmast E18 bör generellt inte utformas för att uppmuntra till stadigvarande vistelse.